Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.
Vi åker till Halmstad. En stor vattenmelon försvinner. Vi leker lekar. Vi badar i havet. Vi kör lite fel. Vi kör hem.
Livet är så; att man inte alltid vet. Till exempel var det en dum idé att slå ihjäl alla de där katterna då det senare skulle visa sig att det var alla de där råttorna som bar på pesten. Men det kunde man ju helt enkelt inte veta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar