Cuz If You Liked It Then You Should Have Put A Ring On It

"Man kan inte vara kär i mig i tio år, jag förtjänar inte det, mig är man kär i under ett halvår. Högst"

Det är fest. Mörkrets furste pratar om hipsters som bor i grottor och kommer fram under särskilda tillställningar. Folk dricker gratissprit, trängs och spiller på heltäckningsmattor.
Maj får blåbärssoppa på sin kjol. Jag får ett sms som lyder "sluta HATA mig".
Och gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det var afton. Och det var morgon. Den första dagen.

Den första dagen; vi dricker kaffe. Vi pratar om squash. Vi pratar om genetik. Och vi pratar om balett.

Och visst är det så att det finns saker som man måste göra. Ord man måste säga. Annars är man ingenting annat än en, ja du vet.

Survivor

Drifwer dagg, faller rihm

Vi promenarar i höstkvällen. Vi pratar om tysta vinternätter och om hur vacker hösten är, sådär som man ofta gör när det ligger en massa löv på marken. Sedan pratar vi om att det är övergången mellan årstider man gillar. Början av något. Och sedan; slutet av något.

Idag; Äter lunch på det synlig-gömda caféet. Pratar om framsteg. Och sedan får vi se.

Mörkrets förste har fått pesten. Hon hostar och hostar, och jag försöker värja mig med ingefära, vitlök, kors och böner. Finns det någon nåd?

Drifwer dagg, faller rihm, alldrig kommer jag til fästemö min

Why Don´t You Try

Att leva är så häpnadsväckande att det lämnar mycket litet utrymme för andra sysselsättningar

När måndagen känns som en smäll i ansiktet önskar man att man lyssnat på kloka ord om god planering och vikten av förutseende. Men man glömde. Man glömde bort det igen.

Om man kliver ut i sank mark och står still på samma plats en längre stund, då sjunker man så småningom så pass djupt ner att vattnet når över stövelkanten. Och när det väl gör det; så fyller det stöveln snabbt. Man hinner inte dra åt sig fötterna alls. Sedan tjippar det hela vägen hem.

Veckans kul; att man kan kasta om de första bokstäverna i för och efternamn.
Veckans tråk; att vardagsbestyr är viktigare än ordlekar.
Veckans hopp; att Maj ska baka bullar.

Thank You Disillusionment

(Nu har jag ändrat så att man kan kommentera dårå.)

Jag och Axel äter sushi.
Vi diskuterar medeltiden. Så som vi ofta gör över en lunch. Hur tråkig den var, och hur mörk den var.
Vi diskuterar arvsynden. Hur onice det måste ha varit för det stackars medeltidsfolket att gå runt och bära den på sin axlar. Tack för den Adam, äpplelover.

Nu är det en annan tid. Eller?
När man känner samma sak som för ett år sedan. När en idé om en citron begrundas med stor respekt. När medeltiden känns så nära. När ett linjärt synsätt känns längre bort än ett cykliskt. Då undrar man, om det verkligen är en annan tid.

Om vi hade haft något mjöl hemma, så hade jag gjort pannkakor nu.

Otium

"Så säger man bara hälften, för man vågar inte säga allt, för man vill inte vara en förlorare."

Det finns ingen Gyllene Medelväg. Det är antingen för mycket eller för lite. Lagom är endast en kaffestorlek på ett kaffeställe.
Att göra mycket blir att tänka lite. Att göra lite blir att tänka mycket. Men hon som häller upp mitt kaffe har det vackraste leendet i världen.

Och Aeneas reser ifrån Dido till Italien för att bygga Rom. Och Dido tar sitt liv för att Aeneas reser ifrån henne till Italien för att bygga Rom. Av en slump, sådär som det ofta blir, stöter de på varandra i dödsriket, sådär som man ofta gör. Men hon vägrar att säga honom ett enda ord. Hon stirrar bara stint ner i marken. Sedan ses de aldrig mer.

Och kanske är det bättre att säga lite än att inte säga något alls?

The Look

Nätterna känns igen

morgonen kommer sen
Vaken i månskensregn

En helg är en helg är en helg. En lång helg.

Fredag; Fest på ställe som senast besöktes på studentdagen.
Lördag; Fest, Roxette, studentmössa.
Söndag; Kaffe, syster, katatoni.

Och det finns saker som aldrig förändras. Det kommer alltid att finnas dem, man önskar att man hade lärt känna bättre. Och det kommer alltid att finnas dem man aldrig önskar känna: http://www.youtube.com/watch?v=r36Xc0GG4iQ

Brukar hon fundera om det är för sent
Hon andas ut och blundar
Undrar om han vet

Bubblare; kusinen som aldrig gick upp.

I Like It, But I Don´t Need It

"Du bara inbillar dig, att ditt lidande är det tyngsta på jorden. Men det finns väl andra, som ha haft det värre än du.”

Hämtar Alice på dagis. Går till Zenitparken. Lagar lax och pasta. Alice läser för mig. Jag läser för Alice.
Senare; Dricker kaffe med Agnes. Går hem på löven. Allén har aldrig varit så vacker.

Ser man närmre på saker och ting så verkar det vara så att allt har både för och nackdelar. Som t.ex. att kaffe motverkar levercancer men samtidigt ger fläckar på tänderna. Eller att; ska man vinna något så måste man vanligen också satsa. Och så vidare till oändligheten.