Jag dricker grönt te med ingefära, Ellen säger att jag blir frisk då. Färsk ingefära är starkare än vad man kan tro.
Sommaren har alltså kommit nu. Märkligt, ändå väntar jag fortfarande på att den ska anlända.
Jag har en inneboende önskan som lyder; åka ut på landet och sitta där och studera på en pinne tills det att jag faller ner, alternativt skrivit klart min uppsats.
Ändå; jag finner mig själv göra freudianska felhandlingar såsom att glömma datorsladdar på kontor. Hjälp till självhjälp.
Förra helgen är jag i Värnamo. Jag älskar att åka bil. Fast mark under fötterna, ankdamm i alla ära. Och så skulle jag vilja ha varit i alla städer.
Kvällens visdom; det där med tid. Att den går. Och att det i många fall kan vara mycket bra.
onsdag 28 maj 2008
torsdag 8 maj 2008
It Ain´t No Use To Sit And Wonder Why, Babe
"Jag orkar inte bry mig om det nu, jag står ju här och spelar boule"
I morse ser jag Caleb i OC snedda över spårvagnsspåret. Rättelse; i morse ser jag en man oerhört lik Caleb i OC snedda över spårvagnsspåret. Omskakande.
Min barndomsvän Josefin har vid upprepade tillfällen uttalat att jag var ett sådant barn; som satt i sandlådan en hel dag med vita kläder utan att bli smutsig. Att hon i sin tur lyckades bli lika sandig och snorig varje gång. Hurvida detta är en efterkonstruktion framgår ej, men livet verkar ha förändrats en del sedan dess.
Efter en dag i sandlådan är mina vita skor smutsgrå. Och alla de där små svarta handavtrycken på mina ljusa tröjor.
Det man icke kan tala om, därom måste man tiga. Sa en man en gång.
I morse ser jag Caleb i OC snedda över spårvagnsspåret. Rättelse; i morse ser jag en man oerhört lik Caleb i OC snedda över spårvagnsspåret. Omskakande.
Min barndomsvän Josefin har vid upprepade tillfällen uttalat att jag var ett sådant barn; som satt i sandlådan en hel dag med vita kläder utan att bli smutsig. Att hon i sin tur lyckades bli lika sandig och snorig varje gång. Hurvida detta är en efterkonstruktion framgår ej, men livet verkar ha förändrats en del sedan dess.
Efter en dag i sandlådan är mina vita skor smutsgrå. Och alla de där små svarta handavtrycken på mina ljusa tröjor.
Det man icke kan tala om, därom måste man tiga. Sa en man en gång.
torsdag 1 maj 2008
Go Away From My Window
Ibland tänker jag att livet är som ett memory, där alla brickor ligger huller om buller.
Ibland tänker jag också att livet är som Rubiks kub.
Jag är hemma hos mor för att påbörja en analysuppgift. Då jag inte kan städa som ursäkt, väljer jag istället att somna på soffan. Jag vill inte gå så långt som att säga destruktivt, men det är i vart fall icke uppbyggande. Hur jag försöker projicera den där bilden av en liten gubbe på min axel. Hur jag misslyckas.
Konsonans; Att någon känner ens ansikte bättre än man själv gör. Att beställa två fatöl. Att halsa ur en passionsfruktflaska utanför Hemköp. En blick. Ett regn.
Dagens dödssynd; Lättja
Ibland tänker jag också att livet är som Rubiks kub.
Jag är hemma hos mor för att påbörja en analysuppgift. Då jag inte kan städa som ursäkt, väljer jag istället att somna på soffan. Jag vill inte gå så långt som att säga destruktivt, men det är i vart fall icke uppbyggande. Hur jag försöker projicera den där bilden av en liten gubbe på min axel. Hur jag misslyckas.
Konsonans; Att någon känner ens ansikte bättre än man själv gör. Att beställa två fatöl. Att halsa ur en passionsfruktflaska utanför Hemköp. En blick. Ett regn.
Dagens dödssynd; Lättja
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)